Sofia Ahlbom - tusenkonstnär och Sveriges första kvinnliga kartorgraf?

Låt oss färdas tillbaka till 1800-talets Sverige, där kartor ännu var en värld dominerad av män, där graveringsverkstäderna surrade av skickliga händer och där en ung kvinna med en okuvlig nyfikenhet och entreprenöriell anda fann sin väg in i ett yrke som egentligen inte var ämnat för henne.

Vem var Sofia Ahlbom?

Sofia Carolina Ahlbom föddes 1803 i Västerås och visade tidigt en ovanlig talang. Redan som barn fyllde hon golv och pappersark med sina teckningar, hennes blick fångade detaljer som andra knappt lade märke till. Hemma i familjens hus stod en kakelugn prydd med blå figurer, och Sofia började noggrant rita av dem. Hennes precision och känsla för linjer fångade uppmärksamheten hos kopparstickaren Grandel, som insåg att flickan besatt en sällsynt begåvning. Grandel tog sig an den unga Sofia Ahlbom, och handledde henne till att bli en skicklig kopparstickare. När hennes far gick bort förändrades familjens liv, men Sofia såg möjligheter där andra såg hinder. Hon och hennes syster startade en flickskola som de drev under 10 år, men Sofias rastlösa skaparlust drev henne vidare – mot graveringskonstens värld.

Kartor ristade i sten och minnet

I sin ungdom tog Sofia sig an ett arbete som få kvinnor före henne utfört. Med precision och en konstnärs blick ska hon ha ristat in kartor över Visby och Stockholm direkt på sten. Tänk dig hennes händer, hur de förde verktygen över ytan, linje för linje, stadens konturer växande fram med varligt uthuggen skicklighet. Ett arbete lika krävande som det var vackert.

Men hon nöjde sig inte där. Sofia blev snart eftertraktad som litograf och gravör.. Hennes verk hamnade på medaljer för Krigsakademien och Navigationsskolan. Och som om inte det vore nog, lärde hon sig även fotografins magi, och drev under några år en fotoateljé tillsammans med en väninna. Dessutom skrev hon prosa - en riktig tusenkonstnär med andra ord.

Västerås 1798, några år innan Sofia Ahlbom föddes i staden.

En kvinna som skapade sin egen väg

Att vara kvinna i en värld där männen satte spelreglerna var ingen enkel sak, men Sofia navigerade den med en intuitiv känsla för både hantverk och affärsmöjligheter. Hon reste till Paris för att vidareutbilda sig, knöt kontakter och förfinade sin teknik. Hemma i Sverige engagerade hon sig för andra kvinnor och blev en av de drivande krafterna bakom en pensionsfond för lärarinnor – ett djärvt och nydanande initiativ för sin tid.

Sofia Ahlbom - en pionjär i samhällslivet.

Sofia Ahlbom är kanske inte ett namn som ekar genom historien på samma sätt som vissa av hennes samtida manliga kollegors, men hennes arv är likväl betydelsefullt. Hon var inte bara en konstnär och kartograf – hon var en kvinna som ständigt sökte nya vägar, både för sig själv och för andra.

Låt oss för ärlighetens skull säga att vi inte helt säkert kan säga om Sofia Ahlbom är Sveriges första kvinnliga kartograf. Hon verkade dock i en tid där kartografin tillhörde männen. Några kartor som Sofia Ahlbom vid sin tid på Navigationsskolan ritade har vi på Historiehemmet inte heller hittat. Kanske finns de långt inne i ett arkiv som ännu inte är digitaliserat. Sofia Ahlbom dog 1868 i Stockholm, och fick inga barn. Vi vet inte heller varför hon i sin ungdom valde att rista in en karta över Visby i sten. Kanske hade hon besökt ön. Kanske längtade hon tillbaka.

Omslaget till detta blogginlägg är ett litografi över Kalmar som Sofia Ahlbom har skapat, och visar hennes idé om hur Kalmar såg ut innan den stora stadsbranden 1647.