Ptolemaios världskarta från 1482
- 389 kr
Även om olika kartor kan ha funnits i 4000 år är det först på 1600-talet som historiska kartor började massproduceras. Boktryckarkonstens revolutionerande framsteg hade då kommit i kapp skapandet av kartor och man såg fler användningsområden för kartorna. Användningen av longitud och latitud började man dock med redan runt år 150. Ca. år 150 skrev den grekiske matematikern och astronomen Ptolemaios boken Geographica, där han försökte att beskriva världen så korrekt som möjligt. Han trodde inte på att världen var platt, utan försökte förklara himlakropparnas rörelsen på himlen. Genom matematik kunde han bestämma ca 8000 orters plats på världskartan, dock med stor variation på träffsäkerhet. Man vet inte om originalboken innehöll kartor, men översättningar till latin på 1400-talet gjorde det.
Här nedan ser du en av dessa kartor som är översatt till latin. Notera hur Skandinavien framställs på kartan, som en egen ö i Nordsjön. Notera också att världen i norr ser ut att ta slut vid breddgrad 63, ungefär i höjd med dagens Östersund. Man ser också i kartan att flera kontinenter saknas i det man då trodde var världen. Asien och Orienten ges dock mycket utrymme. Kartan är publicerad år 1482 i Ulm av kartografen Nicolaus Germanus och är den första kartan som mer detaljerat framställer Skandinavien.
Kartan trycks upp på vackert konstpapper i storleken 40x50 cm och passar i ramar med samma måttnagivelse.
Bildkälla: Kungliga biblioteket
Här nedan ser du en av dessa kartor som är översatt till latin. Notera hur Skandinavien framställs på kartan, som en egen ö i Nordsjön. Notera också att världen i norr ser ut att ta slut vid breddgrad 63, ungefär i höjd med dagens Östersund. Man ser också i kartan att flera kontinenter saknas i det man då trodde var världen. Asien och Orienten ges dock mycket utrymme. Kartan är publicerad år 1482 i Ulm av kartografen Nicolaus Germanus och är den första kartan som mer detaljerat framställer Skandinavien.
Kartan trycks upp på vackert konstpapper i storleken 40x50 cm och passar i ramar med samma måttnagivelse.
Bildkälla: Kungliga biblioteket